Ett larm om en drönarattack mot Karlstad. Skadade som behöver hjälp samtidigt, på flera platser. Så såg scenariot ut när ungefär 300 personer onsdagen den 9 september deltog i en stor beredskapsövning i staden. Attacken var påhittad, men det som testades var på riktigt: hur bra samhället är på att rädda liv vid höjd beredskap.
Övningen arrangerades av Region Värmland och Räddningstjänsten Karlstadsregionen tillsammans med andra aktörer, rapporterar SVT Nyheter Värmland. På plats fanns ambulanssjukvård, räddningstjänst, polis, sjukvård och Försvarsmakten.
”Jag har jättehöga förväntningar på att det ska bli en bra övning”, säger övningsansvarig Mathilda Skystedt till SVT.
Det började med ett SOS-samtal
Enligt SVT inleddes övningen med ett fiktivt SOS-samtal, och i deras klipp går det att höra hur larmet lät. Därifrån följde kedjan som ska fungera även en riktig dag: larmcentral, utryckning, skadeplats, prioritering av skadade och transport till sjukhus. Det är i övergångarna mellan de stegen som saker brukar gå fel när många organisationer jobbar samtidigt, och det är där en övning av den här storleken gör nytta.
Den som aldrig sett en samverkansövning kan tänka sig en teaterföreställning utan publik. Figuranter spelar skadade, sminkade och instruerade om hur de ska bete sig. Ambulanserna kör på riktigt, räddningstjänsten spärrar av på riktigt, och sjukhuset tar emot patienter som inte är sjuka men ska hanteras som om de vore det. Det som bedöms efteråt är sällan hur snabbt en enskild enhet var på plats, utan om alla visste vem som bestämde, om radion fungerade mellan organisationerna och om någon hann tänka på det som ingen hade planerat för.
Henrik Seger, som ledde övningen, är tydlig med vad som är poängen.
”Det är viktigt att vi ska stärka förmågan att rädda liv i slutändan. Vi behöver alltid vara förberedda, oavsett om den är av liten eller stor natur”, säger han till SVT.
Höjd beredskap är inte samma sak som krig
Begreppet höjd beredskap dyker upp i rapporteringen och kan behöva en förklaring. Regeringen kan besluta om höjd beredskap om Sverige är i krig eller krigsfara, eller om ett krig i omvärlden skapar ett sådant läge. Då får myndigheter, regioner och kommuner utökade skyldigheter, och sjukvården ska kunna ta emot betydligt fler skadade än en vanlig vecka. Att öva på det i fredstid är hela idén med totalförsvaret: när det väl gäller finns det ingen tid att lära sig.
Sverige är sedan mars 2024 medlem i Nato och totalförsvaret byggs ut i snabb takt. Kriget i Ukraina har samtidigt visat vad billiga drönare kan göra mot både militära och civila mål, och hur svåra de är att upptäcka i tid. Att Karlstad valde just det scenariot har därför en tydlig logik.
Därför är Karlstad en naturlig plats att öva på
Karlstad är av flera skäl en logisk plats för en sådan här övning. Myndigheten för civilt försvar, som fram till årsskiftet hette MSB, har sitt huvudkontor i Karlstad. Räddningstjänsten Karlstadsregionen är ett kommunalförbund som täcker Karlstad, Hammarö, Forshaga, Grums, Kil och Munkfors, alltså en stor del av det område som skulle beröras om något hände i länets största stad. Region Värmland driver Centralsjukhuset, dit de skadade i ett skarpt läge skulle föras.
Att samla ambulans, räddningstjänst, polis, sjukhus och militär i samma övning låter självklart, men det är ovanligt. I vardagen tränar de flesta av dem var för sig. Det är först när alla står på samma skadeplats, med olika radiosystem, olika ledningsstrukturer och olika språk för samma saker, som det syns om samarbetet håller.
Vad du kan göra själv
En övning som den här handlar om samhällets förmåga. Men beredskap börjar hemma, vilket var skälet till att broschyren Om krisen eller kriget kommer skickades ut till alla hushåll i landet 2024. Rådet där, och på myndighetens sida om hemberedskap, är att kunna klara sig själv i en vecka utan hjälp från samhället: vatten, mat som håller, värme, en radio som går på batteri och kontanter.
Ett annat råd som är lätt att glömma: vet var informationen kommer att finnas. Vid en allvarlig händelse i Karlstad går kommunens och regionens information ut via Krisinformation.se och via Sveriges Radio P4 Värmland. Den som redan följer de kanalerna behöver inte leta i panik den dag det gäller.
Den som hörde tyfonerna måndagen den 7 september hörde för övrigt ingen övning kopplad till drönarscenariot. Det var det ordinarie kvartalstestet av utomhusvarningen, Hesa Fredrik, som alltid körs klockan 15.00 den första helgfria måndagen i mars, juni, september och december. Nytt för i år är SE-Alert, som skickar viktigt meddelande till allmänheten direkt till mobilen utan app eller registrering. Tjänsten infördes i somras och testades den 7 september i Stockholms och Gotlands län.
Vad hände sen?
Hur övningen gick, vad som fungerade och vad som behöver bli bättre, får vi veta när arrangörerna utvärderat den. Det brukar ta några veckor. Den som vill se hur det såg ut på plats hittar SVT:s klipp från övningen på svt.se, med det fiktiva larmsamtalet och intervjuer med både Skystedt och Seger.
För de flesta Karlstadsbor märktes övningen förmodligen inte alls. Det är också en del av poängen. Den dag det märks vill man att de 300 som var med den 9 september redan har gjort det här förut.
